Almdudler

En fotoblogg där jag skriver när jag känner för det

Far och son vårrusar bland vitsipporna.

Äntligen skönt väder. Det var verkligen på tiden. Lär bli lika skönt idag här på Västkusten.

En liten svart sate ligger också i bakgrunden och luktar på blommorna.

Både människor och svarta hundar känner livsandarna återvända.

Nu är det äntligen riktig vår. Så ut och fota.

Bilden bör förstoras.

Kasper och jag önskar er en underbar dag i vitsippsbackarna.



Postat 2018-05-07 05:39 | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

Jul i överflöden

Så var det varit Jul igen. Vi har frossat i mat av alla slag och när vi alla var mätta och vacklade från bordet så var 2/3 av maten fortfarande kvar på faten. Så nu får vi äta rester i några dagar. En del hamnar nog tyvärr på komposten. Vår kompost heter Kasper och han frossar nu i gravad lax och Ris a la Malta samt annat gott.

En del av ungarna tyckte nog att väntan på maten blev lång. Medan de vuxna drack välkomstglögg och åt pepparkakor samt pratade en massa strunt.

Lilla Ebba verkade lite desperat i väntan på maten.

Det var nästan så besticken åkte ner medan hon väntade otåligt.

Snart var ungarna mätta och lekte vidare. Jag passade förstås på att fota dem i leken. Det blir mycket flängande och det gäller att vara snabb i vändningarna för att få några skarpa bilder. De är ju aldrig stilla de små liven.

Medan de små senare tittade på Disney kunde de äldre och minsta pusta ut.

Själv passade jag på att samla på mig lite porträttbilder medan det inte var småbarn runt benen.

Sedan blev det dags för julklappsutdelning.

Visst är det kul att se ungarnas förtjusning när det sliter upp paketen.

Fast de drunknar nästan i presenter. De flesta av dem inga mjuka paket.

Ofta är det inte så dyra prylar. Lille Charlie fastnade för en hjälm och ett par alldeles för stora arbetshandskar.

Så jag frågade min son vad han gör med alla prylar som lille Sigge 3 får varje Jul och  födelsedag.

Jo en del skänks bort till yngre barn i släkten eller vänners barn men mycket hamnar på återvinningen. Det måste ju göras plats för de senaste presenterna. Trots lille Sigge har ett eget rum finns det helt enkelt inte plats.

Det bådar inte gott för att vi någonsin skall nå ett långvarigt hållbart samhälle.

Vi pratar om transportsystemets miljöbelastning. Att vi skall konsumera mindre energi och äta mera grönt.

Fast hur ofta hör man någon politiker som vågar säga att vi skall konsumera mindre prylar. Det är ju trots allt prylarna som leder till många transporter, förbrukning av råvaror, energiförbrukning  samt ett sopberg.

Jag undrar om vi i den rika världen verkligen kommer lyckas vända trenden innan vi redan sågat av grenen vi sitter på och befinner oss i fritt fall.

När klimat och miljö redan blivit ett självspelande piano. När metangasen strömmar ur permafrosten och metanisen på kontinentalsjelferna tinar och släpper ut enorma mängder metangas. 

Så fram för mer nyttiga och mjuka paket eller sätt pengarna på barnens konto. Kanske inte lika kul för barnen på Julafton men till mer nytta för både vår värld och för barnen på sikt.

En vacker dag kommer de vara tacksamma för pengar på sitt konto för att köpa en moppe eller skaffa en egen lägenhet.

Min egen julklapp var att jag lyckades samla på mig en cirka 45 bilder som jag är nöjd med och som nog några kommer hamna i någon fotobok eller kalender med tiden. Det gäller att passa på.

Ha en fortsatt trevlig Jul.

Från en mätt Kasper samt husse.



Postat 2017-12-25 20:42 | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

Julen kan se olika ut

Julen har sina traditioner. Fast de är väldigt olika i olika länder.

I Sverige delas numera presenterna ut av tomten. Fast det lärde vi oss av tyskarna och även traditionen av att ha en dekorerad gran barrande inomhus kommer från tyskarna. Innan dess var det julbocken som gav presenterna. 

I Österrike är det Christkindl som kommer med presenterna. Det osynliga lilla Jesusbarnet som plötsligt får alla presenter att ligga under granen.

I Hongkong firar man också Julen fast man shoppar till man droppar. Här bryr man inte sig om så mycket om tomtar eller Chrstkindl. Det rör sig mer om att köpa grejer och dricka dyr sprit från Europa.

De mest hysteriska jultraditionerna jag upplevt var på Madeira. För 2 år sedan var vi där strax före Jul.

Det var givetvis ett tillfälle för de lokala fotograferna.

Sätt barnen i den kitschiga släden med tomte och ta några bilder.

Egentligen fungerade det nog bättre på natten för turister som tagit sig några glas.

Gott om tomtar enligt Disney fanns det också. Tomtar och panda?

Lärde också känna några tomtelisor som var kunniga guider man kunde prata med. De gav oss många fina råd av vad vi skulle se.

Jag brukar leta efter det som är lite udda. De kom med flera bra tips. De kom sedan nästan varje kväll och ville jag skulle ta bilder av dem. De ville ha fina porträtt. Skickade dem bilderna när jag kom hem och fick flera tackbrev för fina bilder. Inget man är van vid.

Julen på Madeira kan nog för en svensk kännas väldigt kitschig. Disneyland i kvadrat.

Som dessa flugsvampsdamer som också önskade  jag tog en bild och skickade till dem. Vilket jag förstås gjorde när jag kom hem.

Dagens tema var On1 och lite gammaldags ton. Ju mer jag leker med On1 desto bättre gillar jag det hela.

Fast fotoboken om Madeira kommer ha få av dessa bilder julbilder.

Det kommer mer handla om allt annat. Som stora vågor.

Eller enorma geologiska formationer.



Postat 2017-12-19 22:07 | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera

Man skall inte ha för många bra bilder när man gör en fotobok.

Sitter här och kämpar med att skapa en fotobok. Många bilder från en Safari är svåra att redigera. Flera av dem med potential men svårredigerade på grund av det hårda ljuset.

Som en Leopard i ett träd med motljus och sittande i skuggan i trädet. Här skulle det behövas mycket DR.

Därför har det tagit 4 år innan jag verkligen gett mig på det. LR räckte inte riktigt till för att hantera en del bra bilder men som krävde extrem redigering. Kanske kunde jag fixat det i PS men jag är ingen mästare på det programmet.

Det är först nu med On1 Raw 2018 som jag lyckas få fram ett vettigt resultat. Fast med några tusen bilder där många är bra är det svårt att välja. Vad skall komma med och vad skall få leva kvar i databurken

För att ha något annat att göra en stund får det bli en blogg. Bilderna är lite slumpis valda från dagens redigering.

Safarin i Tanzania var verkligen en erfarenhet. Vi hade en egen Jeep och det var en klar fördel och vi hade en suverän guide.

Det finns folkliv i både stad och på landet som är intressant. Skall vi kalla detta gatufoto? Eller är det kanske bara "dirt track photo".

Masaierna är välkända. Vandrar runt bland alla rovdjur med endast en stav som försvar. De har gärna en mängd fruar och måste bygga en hydda till var och en av dem. De äter inte grönsaker utan äter bara kött och dricker djurens blod blandad med mjölk.

Fast många av dem är i dag också vakter på olika lodger och lär vara oslagbara att höra och slå ner på inkräktare av alla slag. Både djur och människor.

Detta är en av Afrikas värsta killers. Vattenbufffeln. Har ett otroligt dåligt humör och ingen man skall försöka ge lite gräs. 

Vi bodde oftast på Lodger eller vad det nu heter på svenska  fast ett par nätter i ett tältläger. Standarden vare bättre än jag trott och skulle jag åka igen skulle jag nog välja mer av detta. Man somnar med naturen och vaknar tillsammans med den.

När jag gick ut när det var mörkt hade jag en hyena ett par meter från mig ett par gånger. Vi verkade bli lika chockade båda två. Vi blev efter mörkret eskorterade av vakter med gevär rån restaurangtältet till våra egna. Det finns risk att lejon och annat man inte vill träffa på stigen tar sig in i lägret.

Frukosten och kvällsmiddagen är också en upplevelse. Att se solen gå upp eller ner med utsikt över ett fantastiskt landskap är en upplevelse. 

Det finns många små söta djur att fotografera. Det är inte alla som är stora och vill ha dig till middag.

För fågelfotografen finns det mycket att hämta. Har för mig vår guide sa det finns 450 arter i Tanzania.

Det finns också färggranna småkryp.

Giraffer är intressanta. Hela deras system i halsen för att kunna dricka vatten utan att dö av  törst är en intressant utveckling. Nej jag kommer inte tala om hur. Slå upp det.

Giraffer är alltid något speciellt.

Vad som blev extra adrenalinstint och en speciell upplevelse var mötet med lejonbröderna.Två stycken lejonhanar som var cirka 2 år. 

När man har rutan fullt öppen på Jeepen och har en sådan katt på ett par meters avstånd så flödar verkligen adrenalinet. Det är en enorm känsla när lejonet hör kameraslutaren och sätter fokus på mig och hans blick riktigt bränner sig in i objektivet.

En skräck och en förtjusning på en och samma gång. Den hade kunna hoppa in och riva mig i min öppna ruta men vi stirrade bara på varandra.



Postat 2017-12-14 23:49 | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

Nu konsumerar vi som mest. Jag vägrar delta.

Det är ganska länge sedan jag insåg hur illa det stod till med vår värld. Både som dykare och någon som älskar gå runt i naturen såg jag det gå utför. Fast också hur en del blev bättre. Som när rovfåglarna började komma tillbaka. Vi kan när vi bjuder till.

Det tog inte lång tid att inse att det är vår konsumtion som skapar största problemet. Det är inte bilismen i sig. Som politiker gärna beskyller för allt ont.

Reste tidigare mycket samt jobbade i Asien och Ryssland och andra delar av världen. Såg snart att bland de med utbildning vill de alla bli som vi själva. Alltså välmående och ha möjligheter att köpa det mesta. De är väldigt lika oss själva oavsett vad en del främlingsfientliga påstår.

Det vill konsumera cirka 5 jordklot per år i snitt. precis som vi gör.  Gudskelov är det många som inte ännu inte nått dit för då hade det redan varit kört.

På 90-talet såg jag fisken dö ut på västkusten. Upplevde döda bottnar som luktade ruttna ägg när jag dök. När det blir mer att bryta ner än vad syret i vattnet klarar av så blir det så. Övergödning och jordbrukets allt större användning av konstgödsel stod nog för den större delen av detta. Fast våra kommunala reningsverk bidrar stort oavsett vad  myndigheterna säger.

Vad gör vi åt det, jo förbjuder fungerande bottenfärg på fritidsbåtar men inte på tankers. Ser till att frirtidsbåtar måste ha hamntömning av toaletten på båten med inte på färjor. Eller på våra egna reningsverk som släpper ut enorma mängder av mängder med skadliga ämnen.

Det största problemet idag är microplast som kommer från våra reningsverk. 

Så när våra politiker skriver på avtal men hela tiden eldar på konsumtionen blir jag mörkrädd. För de har en dold agenda. De vill fixa problemet men samtidigt hålla uppe konsumtionen. Ett moment 22. För det är vår konsumtion som driver transporter, föroreningar samt förbrukning av begränsade resurser.

För egen skull är jag inte så oroad. Jag kommer hinna dö innan miljökatastrofen blir ett stort problem. Fast jag är nog mest orolig för våra barns och barnbarns framtid.

Jag håller på med ett litet julprojekt av att göra en kalender av "The new generation". Alltså mina och andras barnbarn. Något som väcker tankar om hur deras framtid kommer se ut.

Till en del är det allt vi köper till dessa telningar som är problemet. Vi dränker dem i leksaker. Sådant som snart hamnar i garaget och sedan på återvinningen.

Så för ett par åt sedan tog jag beslutet att inte ränna runt på stan och köpa alla dessa prylar.

Numera ger jag bara bort saker som har med mitt fotograferande att göra. Det vill säga kalendrar och fotoböcker. Nja, jag gör vissa undantag om jag vet någon verkligen behöver något.

Min dotter kommer få några väldigt vassa japanska knivar. Något hon behöver när hon nu lämnat boet. Är man van vid att använda Hattori knivar är det svårt att leva med Ikeas varianter. Samt en Hattori-kniv lever minst lika länge som du själv. Det gör inte en Ikea kniv. Så en större investering men något som håller för mycket länge. 

Så köp presenter som behövs för deras  framtida liv och inte sådant som bara eldar på den miljöförstöring våra barn måste ta hand om.

En del av barnen på de här bilderna kommer troligen vara vid liv 2117. 

Förhoppningsvis med ett meningsfullt liv och inte en katastrof.

Hur du och jag köper julklappar har en inverkan på deras framtid.

Ge bort en fotobok eller kalender till dina kära. Den sliter lite på miljön och är oftast mycket uppskattad och lever länge.

Dessutom en unik present. Vem mer än du själv kan ge bort en fin produkt från dina bästa bilder.



Postat 2017-12-12 16:12 | Permalink | Kommentarer (8) | Kommentera
1 2 3 ... 34 Nästa